När det ibland blir lite längre mellan mina inlägg i bloggen beror det inte nödvändigtvis på att jag är för sjuk för att skriva. Och absolut inte att jag blivit frisk. Oroa er inte! Jag blir nog aldrig helt kurant. Är inte blodtrycket för högt, så är det säkert för lågt. Alltid något som tar udden av det perfekta. Något som svärtar ned en ljus framtid. Något som hindrar mig från att vara riktigt nöjd.

Nej, faktum är att jag ibland känner att jag skulle bli tjatig om jag skrev. Jag vill inte tjata. Ingen vill höra mig tjata. Så därför är jag tyst. Jag vill inte riskera att låta gaggig helt enkelt. Folk får gärna uppfatta mig som gnällig och missnöjd, men helst inte som tjatig. Jag läser också min blogg och jag vill inte sitta och få upprepningar kastade i ansiktet. Samma som sist. Gamla nyheter. Repetitioner. Repriser. Nej tack.

Visst, min blogg handlar om mig och min vardag. Och vardagen innehåller upprepningar. Mer än något annat. Så själkvklart går det inte att undvika helt och hållet att jag skriver om samma saker som hände igår. I förrgår. Förra veckan. Det dom händer händer. Har hänt.

Ni kan alltid välja att inte läsa mina inlägg. Men jag måste läsa dom. Jag är den evige prenumeranten på vinalkis.se. Örjan himself. Tjatgubben.

Mars. En ny tråkig månad. Måndag. En ny tråkig vecka. Jag ser med håglöshet fram emot den långsamma resan mot helgen. Så nära, men ändå så lång borta. Fyra dagar till av väckarklockor och tidspassning. Inget för mig.

Inte för att tjata, men jag har svårt att sova igen… Sov gott vänner!

Eller egentligen stånd utan recept. Jag var i Turkiet för ett tag sedan och kunde inte motstå frestelsen att köpa på mig ett gäng blåa piller. Japp, just dom blå pillren. Även om jag inte har något behov av dom (än så länge i alla fall), så vill jag ju prova dom. En femtimmarserektion är ju kul i utbildningssyfte om inte annat…

Har ännu inte provsmakat min mirakelmedicin. Lider ju av högt blodtryck. Spelar det någon roll? Man vill ju inte skjuta en åder i huvudet typ.

Klarar hjärtat av det? Klarar hjärnan av det? Klarar frugan av det?