Browsing the archives for the Personligt category.

Kära dagbok…

Personligt

Jag är uppriktigt ledsen för det långa uppehållet. Om jag inte mår allt för bra efter helgen lovar jag att försöka sätta några av mina plågor på print.
Till dess – Ha en bra helt.

Kommentera

T minus two

Kropp och hälsa, Personligt

Med två dagar kvar till vårens semestertripp börjar det så smått bli bråttom att uppdatera sommargarderoben. Eftersom vi åker först på natten mellan måndag och tisdag så har jag givetvis skjutit på shoppingen till i morgon måndag. Man handlar ju bäst under press. Eller…?
     Min förhoppning att gå ned i vikt lagom till charterresan ha gått om intet. Liposinolkuren gjorde varken till eller från, och mina matvanor är tyvärr oförändrade. Trodde det var möjligt att sluta med nattmaten, men ack vad jag bedrog mig. Det är betydligt lättare att hitta snygga badbyxor om man inte tvingas begränsa sig det fåtal shorts som finns i XXXL-hyllan.
     Inte för stor för att bada, men för stor för att bada snyggt.

Har de senaste nätterna försökt sova utan sömntabletter. Det har gått illa. Riktigt illa. Framåt morgonen har jag gett upp och tagit mitt piller, vilket resulterat i att jag somnat allför sent och fått stora problem att ta mig upp på förmiddagarna. Inget bra byte. Jag ligger alltså och snurrar i sängen de timmar familjen sover, och sover när de är vakna. Illa. Vore bättre att göra något produktivt under natten om man ändå ska vara vaken.
     Tyvärr är jag inte pigg vid den tiden – bara vaken. Jag orkar varken läsa eller spela onlinepoker. Ögonen bränner och koncentrationen är i botten. Men så fort jag släcker och blundar kommer de nattliga demonerna och gör allt för att jag inte ska somna. Tankarna som snurrar i huvudet blir konstigare och konstigare. Benen mer och mer rastlösa. Jag blir mer och mer frustrerad. Tröttare och tröttare.
     Ska återgå till att ta sömnmedicinen tidigare på natten i ett försök att få dygnet att överensstämma med familjens rytm. Skulle vara skönt att någon gång i framtiden kunna somna och sova som vanligt folk. Vanligt sovande folk.

Min laptop kommer inte följa med på resan, men jag gissar att det finns uppkopplade datorer att tillgå på hotellet. Jag kommer kolla bloggen och posta efter behov. Förmodligen kommer veckan bli händelserik nog att skriva om.

Bara två dagar kvar. T minus two! Solen och värmen väntar.

Kram på er!

1 Kommentar

Handväskan

Personligt

Jag går ju och hämtar min dotter vid hennes skola på dagarna. Hon slutar vid ett och det är många andra som är ute och rör sig vid den tiden. Speciellt nu när våren gör sig påmind.
     Igår hade hon med sig en kompis hem. Dom ville dock inte följa med ända hem utan stannade i lekparken som ligger på vägen tillbaka. Som stor och stark förälder fick jag då äran att bära hem flickorna väskor…
     Idag cyklade min dotter och lämpade på mig sin skolväska eftersom hon inte ville ha den på sin pakethållare.
Så till alla er som eventuellt mötte mig igår med en rosa tjejbag och idag med en silverfärgad flickväska: Dom var inte mina! Säkert. Helt sant. Visst känner jag mig trygg i min manlighet, men inte så trygg.

Om fyra dagar åker jag med familjen och några vänner på en veckas charter i solen. Ska bli skönt att bryta vardagsmönstret. Paraplydrinkar vid poolen. Mjuka upp lederna i värmen. Det är vi värda. Jag kommer inte ens ta med mig datorn dit. Semester!

4 Kommentarer

Vårrus

Personligt

Vet inte om det beror på vädret eller vad det är, men idag känns tillvaron riktigt skön. Jag tillhör den del av mänskligheten som normalt drabbas av vårdepression. Av någon anledning. När man borde må som bäst. Solen och värmen kommer. Blommorna kommer. Fågeljävlarna börjar skrika. Täckjacka av. T-shirt på. Öl och grillat på altanen.
    Då kommer nedsämdheten som ett brev på posten. Som en räkning i brevlådan. Som en påminnelse på en missad räkning. Som en kronofogde i dörren. Hur kul som helst.
    Kanske känner kroppen av att det är en falsk vår ute. Bluffvår. Inte vår på riktigt ännu. Bara en sådan där vår som får oss att hoppas på sommaren, bara för att sen slå sönder förväntningarna med snöblandat regn och minusgrader i mitten av april. Inte vet jag. Jag har i alla fall inte gått in i vårväggen än. Men den som väntar på något…

Kommentera

Tjatgubbe

Personligt

När det ibland blir lite längre mellan mina inlägg i bloggen beror det inte nödvändigtvis på att jag är för sjuk för att skriva. Och absolut inte att jag blivit frisk. Oroa er inte! Jag blir nog aldrig helt kurant. Är inte blodtrycket för högt, så är det säkert för lågt. Alltid något som tar udden av det perfekta. Något som svärtar ned en ljus framtid. Något som hindrar mig från att vara riktigt nöjd.

Nej, faktum är att jag ibland känner att jag skulle bli tjatig om jag skrev. Jag vill inte tjata. Ingen vill höra mig tjata. Så därför är jag tyst. Jag vill inte riskera att låta gaggig helt enkelt. Folk får gärna uppfatta mig som gnällig och missnöjd, men helst inte som tjatig. Jag läser också min blogg och jag vill inte sitta och få upprepningar kastade i ansiktet. Samma som sist. Gamla nyheter. Repetitioner. Repriser. Nej tack.

Visst, min blogg handlar om mig och min vardag. Och vardagen innehåller upprepningar. Mer än något annat. Så själkvklart går det inte att undvika helt och hållet att jag skriver om samma saker som hände igår. I förrgår. Förra veckan. Det dom händer händer. Har hänt.

Ni kan alltid välja att inte läsa mina inlägg. Men jag måste läsa dom. Jag är den evige prenumeranten på vinalkis.se. Örjan himself. Tjatgubben.

Mars. En ny tråkig månad. Måndag. En ny tråkig vecka. Jag ser med håglöshet fram emot den långsamma resan mot helgen. Så nära, men ändå så lång borta. Fyra dagar till av väckarklockor och tidspassning. Inget för mig.

Inte för att tjata, men jag har svårt att sova igen… Sov gott vänner!

4 Kommentarer

To blog or not to blog

Personligt

Jag får ibland frågan varför jag bloggar om så personliga saker. Varför jag lämnar ut mig själv och mina demoner. Varför jag bloggar över huvud taget. Varför inte? Faktum är att om jag vore mer musikaliskt lagd så skulle jag säkert skriva musik om händelserna i mitt liv. Om jag vore begåvad med större tålamod skulle jag kanske skriva en bok istället. Men eftersom jag är som jag är så passar bloggformatet perfekt.

För det första fungerar det som terapi för mig själv. Om jag ska vara ärlig mot mina läsare tvingas jag vara ärlig mot mig själv. Jag tvingas ta mina problem på allvar. För att omvandla funderingar till ord krävs det att jag vänder och vrider på tankarna och tittat på dem från flera håll. Medvetenhet är första steget till läkning.

För det andra kanske någon där ute känner igen sig och sina problem. Även om jag inte kan bota någon genom att skriva i en blogg, så kanske det kan ge någon form av tröst att veta att man inte är ensam. Jag finner själv värme från de kommentarer jag fått från er läsare. Oavsett om ni är friska eller sjuka.

För det tredje! Jag vill bli läst. Jag vill bli ifrågasatt. Jag gillar när människor tycker. Dom behöver inte tycka som jag – bara dom tycker något. Om ni läsare lämnar min blogg med avsky, medlidande, irritation eller glädje spelar egentligen inte så stor roll. Bara ni inte lämnar den med likgiltighet. Tyck något. Då blir jag glad.

Jag vet att medlemmar i min familj läser min blogg. Jag vet att flera nära vänner läser min blogg. Det gör det hela både svårare och lättare. Svårare därför att det ofta är dom man vill gömma sina problem för. Lättare för att det är dom som måste få veta sanningen.

Nu vet ni varför jag bloggar. Varför mina texter är omusikaliska och självutlämnande. Varför jag kommer fortsätta blogga.

Kram på er allihopa!

9 Kommentarer

Medicinfylla

Personligt

Jag har fortsatt att proppa i mig Tiparol för ryggvärken. Medicinen tar även död på mycket av min smärta i foten. Men som alltid finns det en baksida till allt. Inte bara känseln på ömma ställen minskar. Även läppar och tunga domnar en aning, så man sluddar lite när man pratar. Det låter som om man inte är nykter. Som under en fylla. En medicinfylla.

Tyvärr blir vardagen lidande då jag darrar, svettas och har svårare än vanligt att sova. Jag ska trappa ner på pillren under veckan. Allt bra har ett slut. Det kommer göra lite ondare igen, men jag kommer må bättre på andra plan. Visst är det kul att vara lite sluddrig en kortare period, men man ledsnar rätt snart. Ledsnar på medicinfyllan.

Sportlovet är över. Slut för den här gången. Slut för i år. Trots att min dotter hann göra massor av saker och hade en jättebra ledighet, skulle vi ha behövt en vecka till. Rättare sagt – jag skulle behövt en vecka till. En extra timme i sängen på morgonen och mindre tjat vid läggdags är värt mycket för mig. Jag är ju tyvärr väldigt bekväm av mig. Hmm, lat är nog en bättre beskrivning. Lat som en mask. En latmask.

Ikväll tänker jag skippa teven och istället plöja igenom någon bok. Vanligtvis läser jag inte förrän senare på natten men jag ska göra ett undantag. Kanske blir jag tröttare av en bok än av komedirepriser på teve. Kanske tröttnar spökena på att hålla mig vaken. Kanske jag kan sova utan sömnpiller inatt. Nej, såklart inte. Det vore för enkelt. Och livet är aldrig för enkelt.

2 Kommentarer

För ont för ett fuck

Personligt

Aj fan! Vaknade med värk i hela kroppen. Inte konstigt efter gårdagens slit och släp. Hade tänkt fortsätta med städning och rumsbyte idag men det kommer kräva stora doser smärtstillande. Jaja, det får bli ännu en natt utan sömn. Ännu en dag med klåda och svettningar. Ännu en dag med en urinblåsa som hos en gammal gubbe. Jaja, ännu ett våroffer.

Min fru och jag har en av våra sällsynta barnfria nätter på gång. Vore synd att vara fullproppad med värktabletter då. Medicinen tar ju inte bara bort smärta – även njutning. Man fungerar helt enkelt inte så bra i samkväm… För bortdomnad för ett fuck.

Passade på att ställa mig på vågen innan den städades bort. Glädjande är att jag inte gått upp i vikt. Mindre glädjande är att jag inte gått ned i vikt. Allt i livet tycks gå upp och ned utom vikten som är konstant. Jämntjock i livets berg och dalbana. Kanske enda sättet att sänka sitt BMI (Body Mass Index) är att försöka bli längre… Å andra sidan så har världens starkaste man – numera deltagare i Let’s Dance – Magnus Samuelsson ett BMI på över 37 och han är fan inte fet.

Lite mer städning, sen tar jag helg. Fredag med TV, god mat och kanske några öl. Vill inte bli för full för ett fuck!

Trevlig helg!

Kommentera

Vårstädning

Personligt

Har offrat den kommande nattens sömn mot storstädning. Vår dotter har vuxit ur sitt rum och ska därför byta med mig och min fru. Jag kan knappt fatta hur mycket skräp man sparat under åren. Säckvis med urväxta kläder och skor, färdiglästa böcker och tidningar, anteckningar och skisser, skräp, skräp och mera skräp. Nu ryker allt. Ingen idé att blicka bakåt.

Vårstädning. Våroffer. Mitt i vintern.

För att klara av rumsbytet och allt skrubbande måste jag ladda upp med värkmedicin. Jag är nu fylld till bredden med Tiparol, ett morfinderivat som jag egentligen inte tål. Jag svettas och skakar, är törstig och irriterad. Jag är konstant kissnödig, men har svårt att få ur mig något. Sömn är inte att tänka på. Hela kroppen är i uppror. Men! Det är effektivt mot smärta. Jag har inte alls samma värk som vanligt. Jag kan städa och feja som aldrig förr. Jippi!

Hittade under röjningen ett par gamla plattor med den svenska sångerskan Erika. Kände mig tvingad att lyssna igenom låtarna för att höra varför jag köpt skivorna. Döm om min förvåning då jag fann mig själv sjunga med i texterna. Jag hade glömt bort att jag kom ihåg Erika. Trallvänligt, jo jag tackar. Om man bortser från nostalgitripparna lyssnar jag för tillfället på den brittiska posångerskan Lily Allen. Kul och lite knäpp musik.

Eftersom jag inte kommer sova inatt ska jag försöka ladda hem några bra filmer. Jag är torsk på skräck. Skräck utan aliens. Skräck utan djur. Skräck med människor som skadar och dödar andra människor. Saw, Hostel, Eden Lake, The Girl Next Door – det är min tekopp.

Nu vankas det kaffe och negerbollar. Ha det bra vänner:

3 Kommentarer

Alla hjärtans dag

Personligt

Jag vill passa på att önska mina läsare en trevlig Alla Hjärtans Dag. Själv tänker jag ta med mig familjen och några vänner på restaurangbesök. Har bokat bord på vårt lokala grekiska hak.

Efter händelserna förra helgen har jag lovat mig själv (och min fru) en lugn helg. Lutar åt melodifestival och läsk i soffan. Kvällen kommer med stor sannolikhet avslutas med några timmars onlinepoker. Jag kanske till och med vaknar utvilad imorgon. Hmm, antagligen inte…

Ha det bra. Vi hörs imorgon.

Kommentera
« Äldre inlägg